Some cause happiness wherever they go; others whenever they go.

En del människor vill behaga så hårt så de förlorar sig själva. Jag kan relatera. Å ena sidan känns det som ett oerhört målande tecken för osäkerhet och omedvetenhet. Men ur en annan vinkel, faktiskt fint. Idealistiskt och väldigt uppoffrande.

Är det så, att vi i betydande relationer bör sätta oss själva åt sidan för att se den andra? Möta och behaga. Motparten gör detsamma och då blir du själv mött och behagad. Bara inte av dig själv. Om det inte är så, känns relationer onödiga. Då kan vi ju leva ensamma.

Jag kan inte påstå att jag är riktigt där än, men jag harvar på.
Med mitt gummiband.




Kommentarer
Postat av: Dr H

Det handlar väl inte bara om att möta och behaga på befallning? Just uppoffrandet är ju något man gladeligen gör så länge man orkar. Problemet uppstår ju när man inte vill det längre, när det frivilliga blir ett måste. Då kan man välja att stanna hos den man älskar/älskat, eller bejaka sig själv och därigenom tvinga den andra att antingen anpassa sig, eller bli lämnad.



Jag har inte facit, men dessa problem uppstår och kvarstår alltid. Visste jag vad gummiband betydde så kanske jag hade varit glad om jag haft ett. Men mina behov är behagligt annorlunda.

2009-11-11 @ 00:31:31
Postat av: Mia

Ingen har väl ett facit som funkar för alla, jag tror man får skapa sitt eget!

Puss

2009-11-13 @ 14:32:18

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0