Att välja bort indolens
Jag som brukade sova så mycket, så hårt, så länge. Jag gör inte det längre, i positiv mening. Jag vet inte om min ökade medvetenhet fått mig att inse att jag går miste om mycket tanketid när jag sover. Drömmar i all ära - hjärnan sägs vara mer aktiv under den senare REM-sömnperioden än vad den är större delen av vår vakna tid - men jag vaknar sällan med svar på viktiga livsfrågor.
Ibland somnar jag med tvetydiga svar och då kan jag dock välja att analysera symboliken i drömmarna som en liten vägvisare. Men i övrigt är det alldeles för spännande att vara vaken. (Åtminstone till tvättbjörnsögonen är ett faktum).
Jag försöker att inte längta så mycket, försöker att vara närvarande hela tiden. Men det är inte helt okomplicerat när man äntligen brinner av idéer och lust.
Då springer tankarna iväg...
