Breath in, breath out
Om jag var nere i rännstenen häromdagen är jag onekligen uppe bland stjärnorna idag. Känner ett mod, inte av denna värld. Glädje, tacksamhet och värme. Vaknade av en öm liten hand som strök mitt hår, pillade mig i nacken. Hon väckte mig ur en märklig dröm. En läskigt verklig dröm där jag hjälpte en ande över till andra sidan. Vidare skyndade vi oss inte ur sängen, låg och spann en stund. Candy & Sandy, Holly & Dolly, Nadine & Mia.
En redig frukost senare, med ett oerhört fint mail i bagaget trodde jag knappast morgonen kunde bli bättre. Men det kunde den. Det blir bara bättre. Hela tiden.
Antingen är alla extra varma mot mig just nu. Eller så är alla som vanligt, bara att jag äntligen kastat skygglapparna. Jag ryser, ryser och ryser. Som en vis liten sparv sa;
min tid är nu. 
