La Bella Vita

Sista dagen på jobbet återigen, jag är äckligt pisstrött. Vill egentligen gråta som ett barn av ren utmattning. Men! Själen är inte urgröpt. Jag är inte ledsen eller arg. Vi hade ett samtal och rensade luften, alla fick en chans att outa sina frustrationer. Kommunikation kan tyckas vara en ack så enkel och självklar sak, men i mitt liv har den varit mer än frånvarande. Och att ha samtalet ständigt flödande är meckigt, tycker jag. Knepigt både att lyssna och förmedla sina tankar. Utan att missförstå eller bli missförstådd. Men det är väl bara att öva, precis som med allt annat.