I am the drama

Jag sa att det kändes som att jag behövde en downer nu, därför att ingenting längre kändes högt. Allting var bra och roligt och fint och trevlig och skönt och allt fan. Men det var likgiltigt, ändå. Allting jämt på samma nivå.

Och visst fick jag min dipp. Idag har jag tömt mina tårkanaler mer än jag kanske gjort på ett halvår. Jag grät när jag vaknade, när jag somnade om, när jag vaknade igen, när jag duschade, när jag diskade. På tunnelbanan, bakom mina solglasögon.

Jag söker inte medlidande. Det är inte synd om mig. Jag har det så jävla bra. Jag är välsignad. Och lycklig.

Men. Jag vill säga det högt. Jag vill göra det högt. Men det kan jag inte. Därför att jag är för feg. Min absolut största rädsla är att vara så liten och sårbar. Så ledsen och rädd. Så beroende av tillit och tröst.

Det jag kan, är att skriva att jag är det.
Och det är alltid något, det vet jag.


Kommentarer
Postat av: Anonym

Amen. Svagheten är styrkan. Många kloka själar har sagt så. Det är sanningen syster! Modigt!

2010-07-14 @ 19:49:57
Postat av: Eroooticaaa

Hejhej! Kolla gärna in min spännande sex och kärleksblogg:) Där skriver jag om allt inom sex, kärlek och fantasi. Sen har jag en massa kategorier för honom/henne,tips, noveller, myter, ställningar, relationer och en del rolig fakta:)Bloggen är till för att hjälpa poch ge en skön och annorlunda läsning.



Tack på förhand:)

2010-07-14 @ 20:42:40
URL: http://eroooticaaa.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0