Hallonlakritsskalle
Försöker tänka på enkla, banala petitesser. Onödiga och meningslösa tankar. Som för att ha hjärnsemester. Som för att nollställa och återstarta.
När jag tänker happy - ingenting.
När jag tänker sad - ingenting.
Nada.
Allt jag tänker, allt jag känner, ser, hör. Är - fortfarande så lamt.
Jag sa det nyss. Uuu-uupp...uppleva? Uppleva Vadå, allt är så gjort. Så sagt. Så sett. Är det slutet då? Jag måste säga det, åh det låter så stekigt pinsamt. Varje givet ögonblick känns som jag redan vet. Redan visste. Aldrig nytt, alltid bara ett jaha. Och vet ni - att jag är så trött på att alltid ha ett svar. Så trött, så jag spelar dum. Nu vill jag vara den med fråga. Ett tag.
And being caught in between all you wish for and all you seen
And trying to find anything you can feel that you can believe in
När jag tänker happy - ingenting.
När jag tänker sad - ingenting.
Nada.
Allt jag tänker, allt jag känner, ser, hör. Är - fortfarande så lamt.
Jag sa det nyss. Uuu-uupp...uppleva? Uppleva Vadå, allt är så gjort. Så sagt. Så sett. Är det slutet då? Jag måste säga det, åh det låter så stekigt pinsamt. Varje givet ögonblick känns som jag redan vet. Redan visste. Aldrig nytt, alltid bara ett jaha. Och vet ni - att jag är så trött på att alltid ha ett svar. Så trött, så jag spelar dum. Nu vill jag vara den med fråga. Ett tag.
And being caught in between all you wish for and all you seen
And trying to find anything you can feel that you can believe in
Kommentarer
Trackback
