In between.

Imorse åkte vi i gryningen. Adriatiska havet har gett, och det har tagit.
Den inre dialogen imponerade mig inte, jag bär på mycket rädsla.
Men, andra dialoger dels med big sis, men även med människor inte helt nära har gett mig spelrum att vistas på djupt vatten. Jag skäms ofta för att vara ett freak. Och att behöva försvara mig med näbbar och klor och gråt i halsen. Jag vinkade av en hel del av den skammen, tillsammans med andra delar av mitt forna jag som jag ömsint begravde där bland de runda mjuka stenarna.

Jag är analt selektiv med vad jag väljer att addera till min minnesbank, därför att jag, utan att låta uppblåst, är mättad på upplevelser. Jag behöver ingenting som är tomt. Resans själstopp: Jag ser min syster med nya ögon. Jag har fått ifatt den villkorslösa kärleken till henne, min sanna vän.


Såhär fjorton hektiska timmar senare, via London och allmänt flygplatskaos sjönk jag ner i vår säng här i Amsterdam. Imorgon.. imorgon. Big day.



Kommentarer
Postat av: Anonym

Kärlek @ sis

2010-07-14 @ 19:46:42

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0